Feature-5

Umeshu

Vid alla typer av alkoholproduktioner får man som regel någon typ av restprodukt från huvudråvaran. Så är det även i sakebryggningen. När man pressar sin sake, som vanligtvis är första steget i grov filtreringen får man ut en rismassa som kallas sake-kasu. Denna rismassa säljs och används i matlagning eller används av bryggerierna för att göra Shochu. Kome shochu är ett risdestillat där man antingen kan använda sig av sake kasu eller en bryggd sake i destillationen.

I Japan odlas mycket plommon och när man lärde sig att göra sprit av ris ville man gärna smaksätta detta med olika frukter. Plommonen var en självklar ingrediens. I södra Japan, i området Kishu, söder om Osaka är man kända för sina plommonodlingar. Där tillverkas mycket av den umeshun som finns på marknaden.

I de flesta fallen är umeshu, det japanka plommonvinet,  gjort på shochubas, alltså sprit. Dock spädes umeshu ofta ner till 14-15% vol och liknar mer ett dessertvin än en likör. Man tillsätter omogna plommon och socker i en tank med sprit, låter detta macerera under 1-2 år för att sedan särskilja plommon från sprit och späda ner drycken med friskt källvatten. Efter det lagras umeshun under några år för att få en mognad.

En del bryggerier väljer istället att tillsätta plommon i färdigbrygd sake och dessa får då en annan karaktär då sakens smak tydligare tränger igenom.

I Japan är det vanligt att dricka umeshu som ett dessertvin, efter maten eller som aperitif. Under de senaste åren är det även vanligt att servera umeshu med sodavatten eller ha det i drinkar. Umeshu passar perfekt med svenska desserter innehållande choklad, rabarber eller hjortron.